Hur har kommunaliseringen påverkat verksamheten

Syftet med avhandlingen var att analysera utvecklingen i välfärdsstaten, med särskilt fokus på utbildningssektorn och hur förändringar i ledningssystem har påverkat mängden utbildning för åtgärder. Dagens debatt inom utbildningsområdet är anledningen till att en avhandling presenteras på grund av kommunalisering av lärare. Undersökningen är också viktig ur historisk synvinkel, eftersom utbildning har varit en central del av det svenska välbefinnandet under hela perioden efter avresan.

Detta arbete handlar om kommunaliseringen av den svenska grundskolan som beslöts av riksdagen år / Skolan gick då från att vara statligt styrd till att kommunerna fick mer att säga till om och styra deras egna organisationer.

Socialdemokraterna har tack vare sina långa regeringsinnehav baserade på ideerna om ett "jämlikt och likvärdigt samhälle" skapat det mesta av välfärdsstaten. Tillsammans med bland annat Folkpartiet kämpade de också för en gemensam skola för alla barn, förutom motsägelserna i klassrummet i det parallella skolsystemet. Talet antog stora förändringar i utbildningspolitiken, men också i välfärdsstaten som helhet var det strukturella chocker som påverkade lärarstaben.

Förändringarna väcker ett antal frågor: Vem var drivkraften bakom dessa förändringar? Vilka motiv representerade de för reformen? Avhandlingen är också intresserad av hur deltagarna diskuterade läraryrkets roll i samband med reformen och hur Lärarförbundet organiserade kommunalisering när det gäller professionaliseringsfrågor. Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var en del av en stor omvandling av den offentliga sektorn under och efter talen.

Där välfärdsstaten har anpassats till de nya ekonomiska förutsättningarna, medan ansvaret för lärare har överförts till kommunerna. Syftet med avhandlingen var att analysera utvecklingen i välfärdsstaten, med särskilt fokus på utbildningssektorn och hur förändringar i ledningssystem har påverkat mängden utbildning för åtgärder. Dagens debatt inom utbildningsområdet är anledningen till att en avhandling presenteras på grund av kommunalisering av lärare.

Undersökningen är också viktig ur historisk synvinkel, eftersom utbildning har varit en central del av det svenska välbefinnandet under hela perioden efter avresan. Tillsammans med bland annat Folkpartiet kämpade de också för en gemensam skola för alla barn, förutom motsägelserna i klassrummet i det parallella skolsystemet. Talet antog stora förändringar i utbildningspolitiken, men också i välfärdsstaten som helhet var det strukturella chocker som påverkade lärarstaben.

Förändringarna väcker ett antal frågor: Vem var drivkraften bakom dessa förändringar?

Utredaren ska i första hand genomföra en kvantitativ analys där eventuella kausala effekter identifieras och redogörs för.

Vilka motiv representerade de för reformen? Avhandlingen är också intresserad av hur deltagarna diskuterade läraryrkets roll i samband med reformen och hur Lärarförbundet organiserade kommunalisering när det gäller professionaliseringsfrågor. Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från tre lärarföreningar, Svenska Kommunförbundet arbetsgivare och utbildningsdepartementet.

Avhandlingen skapades som en del av ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statstjänstemän till följd av välfärdsstatens omvandling och finansierades av Vetenskapsrådet. Projektledare var Professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen publicerades i Macadam Verlag. Abstract in English den 8 December beslutade Riksdagen att den statliga regleringen av lärartjänster upphör den 1 januari.

Parlamentets beslut fattades efter hårda debatter som ägde rum i både fakultetsrum och offentligt offentligt i 20 år, reformen ger fortfarande upphov till kontroverser, och den nuvarande politiska debatten berör också möjligheten att centralisera skolorna igen.