Tommy ivarsson familj

Han vill att jag ska hjälpa andra. Tommy tar en kort paus innan han tillägger: "Jag vill tro att det är det."Ett svårt meddelande från Tommys son Jonathan var sex år gammal när han diagnostiserades med lungfibros. Samtidigt fick familjen veta att Jonathan senare skulle behöva genomgå en lungtransplantation.

Jag är ett kontrollfreak. Om jag ser ett hot vill jag förbereda mig för det. Jonathan hade varit sjuk i nio år och behövde syre dygnet runt. Tolv år gammal blev han så dålig att han placerades på transplantationslistan. Som familj hanterade de situationen på olika sätt, men tyckte om att ha kul tillsammans. Trots de svåra åren försökte de ständigt hitta glädje och sätta guld på livet. Gunilla såg till att det praktiska i vardagen fungerade, med läkarbesök och liknande, och jag var minister i guldlandet.

Gunilla stod för säkerheten, och jag stod för lite mer levande. Tommy tar på sig att mumsa på sin räksmörgås innan han fortsätter: "under dessa nio år har jag varit väldigt obegränsad. Jag visste att det kunde gå åt helvete, och min drivkraft var att skapa en bank med så många roliga minnen som möjligt. Vi var väldigt fysiska. När jag kom hem från jobbet och satte mig ner med Jonathan, var vi alltid tvungna att hålla varandra på något sätt.

Att fånga glädje har blivit viktigt. Om Jonathan ville göra något-som att gå till spa, gillade han det - då gjorde vi det, även om det var ett projekt att komma undan med en syretank. Tommy ler igen när han pratar om hur han fixade sjukhusrummet i Times Times, Jonathan var inlagd på sjukhus. Något annat som betydde mycket var stiftelsen som familjen grundade - Jonte Foundation.

Jonathan, tillsammans med sin äldre bror Christian och hans älskade barn, konstnär och vän Moje. Foto: Privat stor kärlek i sorg syftet med detta var och återstår att sätta guldkant på vardagen för barn och ungdomar som väntar eller som har gjort en transplantation, och deras syskon. Det blev ett familjeprojekt som gav oss energi och motivation. Och grunden var oerhört viktig för Jonathan.

Vi lovade honom under de sista timmarna att när det var över för honom skulle vi fortsätta arbeta. Tommy lägger besticket åt sidan och säger att drygt en dag innan Jonathan inte längre kunde klara, kom läkarna med ett meddelande om att de skulle ta bort honom från transplantationslistan.

Ivarsson är egenföretagare och bor utanför Kungälv.

I det ögonblicket visste vi att Jonathan skulle dö. Det var väldigt svårt. Och all personal som mötte oss, som var närvarande under resan och var så fantastiska, grät. Det var fruktansvärt svårt. Det är lätt att säga att sorgen slog våra föräldrar och syskon, men ringarna på vattnet har blivit så stora. Sorgen var inte bara vår. En halvtimme efter att Jonathan tog sitt sista andetag bestämde sig familjen för att berätta vad som hade hänt.

De skrev ett Facebook-inlägg och förväntade sig inte en reaktion. De gråter och kramar i korridoren. De inser att deras son bara har dagar, Max har en vecka kvar att leva. Sedan går Tommy och Gunilla till rummet där Jonathan är. Han hade alltid en räv bakom örat, säger Tommy Ivarsson och fortsätter: "men när han var 15 år kunde hans kropp inte längre vänta på nya lungor.

Det här är Tommy Ivarssons berättelse om familjens resa med sonen Jonathan, som bara blev 15 år.

Sedan väntade han nio år. Han har en kritvit skjorta och han får en solbränna i ansiktet. Tommy berättar för Quick Göteborg att det är en mäktig känsla att äntligen få se boken han jobbat så hårt med i handeln. Han levde en fjärdedel av sitt liv för att förstå vad han menar, vi kan stödja gruppen fram till för många år sedan, då Tommy och Gunilla Ivarssons son Jonathan var sex år och han fick diagnosen lungfibros.

Han behövde nya lungor, men hans kropp var inte fullvuxen, vilket gjorde det svårt att hitta en matchning som passar. Det uppskattas att transplantationen kunde realiseras först när Jonathan var i slutet av tonåren, och kroppen växte mer. Enligt Tommy Ivarsson var det tills han klarade sig utan syre. Även om familjen Ivarsson bodde i ett fruktansvärt tillstånd bestämde de sig för att försöka satsa guld på att leva.

Ofta med små stunder och en ljus attityd. Familjen byggde om sitt hus för att passa Jonathans behov. De såg till att bjuda in de människor de älskade hem eftersom det var svårt för deras son att komma någonstans. Lungorna passade inte när Jonathan var 12 år gammal, han sattes på transplantationslistan. Tre år senare fick sommaren äntligen ett telefonsamtal. Läkarna meddelade att Jonathan har lungor.

Men lyckan var kort. Lungorna var inte lämpliga, och operationen måste avbrytas. Enligt Tommy var det fler av oss, vilket inte var samma åtgärd. I flera månader kämpade familjen och Sonen. Men han kommer aldrig att bli frisk. Det fanns hål i en lunga, och i November dog Jonathan Ivarsson.