Svenskt kött koldioxid

I det moderna icke-ekologiska jordbruket tillsätts konstgjorda gödningsmedel, intensiva energier som produceras med fossil energi. Detta bidrar till en betydande klimatpåverkan och är inte hållbart på lång sikt. Men det finns också fördelar med djurhållning.

Utsläppen från jordbruket och produktion av kött sker i form av koldioxid, metan och lustgas.

Djur som betar på betesmarker, som är får och nötkött, är viktiga för den biologiska mångfalden. Ekologisk produktion gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar. I hållbart jordbruk kan växtnäring tillhandahållas av djurgödsel eller genom odling av kvävegrödor som klöver. Problemet med grisgödsel och kycklinggrisar och kycklingar kan inte äta gräs.

Idag består maten huvudsakligen av vete, korn, sojabönor, ärtor, vitaminer och mineraler. De får också industriellt producerade proteiner för snabb tillväxt. Sojabönor odlas inte i Sverige utan importeras från andra länder där odling skapar stora samhällsproblem och stor miljöpåverkan. Även om grisar och kycklingar har en lägre klimatpåverkan än till exempel kor och lamm, bidrar djuruppfödning sällan till någon miljönytta.

Vill du ha inspiration till hur du kan äta bättre för planeten? En kokbok med 80 klimatbaserade recept för kor och tar emot tuggummi som ko och kan släppa ut stora mängder växthusgaser, men kan också bidra till miljövinster om de betar på naturbetesmarker och levergräs. Men långt ifrån allt nötkött vi äter i Sverige produceras det på ett hållbart sätt idag. Kor odlas för ofta på spannmål, importerad soja och palmmjöl.

Köttet som bidrar till miljönyttan är ekologiskt och svenskt naturligt rödbetskött. Många växter, fåglar och insekter är förknippade med bete och öppna landskap, Läs mer om varför det är viktigt. Blandade och organiska ekologiska ekologier minskar spridningen av kemikalier och ger djuren fler möjligheter att få utlopp för sitt naturliga beteende. Det mesta av djurfoderet består av gräs, och gödsel används noggrant och används vid odling.

Det finns cirka 30 procent fler växter, fåglar och insekter i och runt ekologiskt jordbruk än i konventionell odling. De nödvändiga produkterna bidrar också till utvecklingen av jordbruket, anpassat klimat, eftersom produktionsreglerna också inkluderar att minska klimatpåverkan. Detta gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar.

Avskogningen har orsakat enorma utsläpp av växthusgaser, minskad kollagringskapacitet och inte minst inlösen av arter och förstörda ekosystem. Odlingen av sojabönor ger i sin tur allvarliga problem med användningen av extremt giftiga bekämpningsmedel och minskningen av biologisk mångfald. Det mesta av sojabönodlingen används som foder, och endast en mycket liten del används i livsmedelsprodukter.

Detta är inte soja själv, men en stor efterfrågan på foder, vilket kräver intensiv odling. Hur tycker du att vi ska kunna hålla våra öppna landskap köttfria? Landskapet växer inte längre på grund av veganer, vegetarianer eller andra människor som drar av kött. Köttproduktionen, som bidrar till miljöfördelar som rika växter och vilda djur, bör förbli.

Men idag importeras nästan hälften av det kött som äts i Sverige, och kycklingar och grisar bidrar sällan till någon miljönytta. Även fodret importeras ofta, inte sällan från Brasilien. Med andra ord talar vi om en radikal minskning av dagens köttkonsumtion, som veganer och vegetarianer hjälper Sverige att uppnå. Ska vi verkligen ha betande djur, även om de påverkar klimatet så mycket?

Ja, betande djur är helt avgörande för att upprätthålla landskapet. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i samspel med varandra. Biologisk mångfald ger oss flera ekosystemtjänster som vi inte kan vara utan. Dessa inkluderar livsmedelsproduktion, ren luft, kollagring, markbildning och pollinering.

Mest av allt om fördelarna med betande djur är naturliga betesmarker också dåligt lämpade för livsmedelsproduktion, förutom bete. Om Sverige ska nå sina miljömål för ett rikt odlingslandskap måste betesmarken öka på dagens outnyttjade betesmarker. Det betyder inte att vi behöver fler betande djur, utan att de djur vi har ska beta i större utsträckning och på rätt plats.

Eftersom de är långt ifrån alla betande djur som betar på naturliga betesmarker betyder det att det mesta av det kött som konsumeras inte alls bidrar till miljömålen. Läs mer om riksdagens kvalitetsledning. Målet handlar om rik odling 9. Men lever kor på gräs neutrala? De är en del av den naturliga cykeln. Tyvärr kommer kor aldrig att vara klimatneutrala eftersom de bildar stora mängder metangas i matsmältningssystemet.

Metan är en del av kolcykeln, men när kol tar en omväg genom metan ökar metanhalten i atmosfären och därmed klimatpåverkan jämfört med om kol blev koldioxid direkt. Kor avger naturligtvis inte mer kol än de äter, men klimatpåverkan på kolatomen är betydligt högre när kolatomer ingår i metan istället för koldioxid.Uppvärmningseffekten av metan är 34 gånger högre än koldioxid beräknad genom åren.

Läs IPCC: s rapport om effekterna av olika växthusgaser på klimatet, men kor har varit väldigt långa, kanske du tror. Och klimatet utlöste det inte? Problemet är att det finns cirka 50 gånger fler vilda idisslare på jorden idag; cirka 1,5 miljarder kor och 1 miljard vardera får och getter. Detta bidrog till att metanhalten i atmosfären är en procentandel högre än för ett år sedan.

Journalister utgör totalt cirka en femtedel av den totala mängden metanutsläpp. Dessutom leder dagens storskaliga djuruppfödning till avskogning av skogen för att ge plats för utfodring av odling och betesmarker, vilket också har en betydande inverkan på klimatet. Detta i kombination med fossila koldioxidutsläpp skapar ett allvarligt klimatproblem som vi bara kan lösa om vi minskar både koldioxid-och metanutsläppen.

Men det går inte ihop! Var ska alla ekologiska grönsaker befruktas när djuren blir mindre? Ekologisk produktion har inte alla lösningar.

Många svenska gräsmarker är inte helt lämpade för enbart växtodling.

Växtnäringsproblem som måste åtgärdas är ganska vanliga för alla former av jordbruk. Idag läggs mer näring till ekosystemen i form av kväve än någonsin tidigare. Det har stört hela den globala kväverasen och är den främsta orsaken till övergödningen av haven och en allvarlig orsak till klimatchocker, försurning och ozonhål. Forskning om planetens gränser visar att kväveförsörjningen i jordbruket bör minska med 59 procent globalt.

Uppgiften är enorm. Framtida jordbruk bör baseras på något annat än gödselmedel. Således är ekologiskt jordbruk utan konstgödsel både en viktig drivkraft för att få intelligenta lösningar och ett behov av att minska bördan på planeten. Istället för konstgjorda gödningsmedel används andra metoder, som är mer baserade på cykler, växtsekvenser och kvävefixerande grödor.

Utvecklingen går framåt. Det finns exempel på ekologiska brödpannor som endast befruktas genom odling av kvävegrödor och metoder som kan cirkulera ren fosfor från vårt avloppsvatten. Tack vare utvecklingen av nya sorter av spannmål kan vi få bättre avkastning med mindre kväve. Det är svårt nu. Ekologiskt, svenskt, vegetariskt , veganskt - hur ska man egentligen tänka kring mat?

Lugna ner dig, vi hjälper dig! Vi gjorde en liten priolist: 1. Liten grön. Detta är det viktigaste du kan göra för klimatet och miljön. Då menar vi inte bara gurka och sallad. Tänk på nötter, frön, rötter, svamp, bönor, linser, ärtor, tofu, sojaprodukter, groddar, gröna blad och färgglada grönsaker. Byt till Echo. Då bidrar du till friskare vatten, gladare djur, färre gifter och att fler fåglar och blommor trivs.

I länder som Brasilien behöver människor inte bli förgiftade när de plockar dina bananer eller plockar dina kaffebönor. Välj köttet med försiktighet. Om och när du äter kött, var noga med att minska delen, välj ekologiskt och svenskt naturligt rödbetakött. Men det finns inga grönsaker i Sverige på vintern. Är det verkligen klimatsmart att flyga hit med mat från andra sidan jordklotet?

Naturligtvis är flygningar mycket skadliga för klimatet, men i själva verket är det en mycket liten del av maten som vi importerar som transporteras med flyg, med undantag för vissa känsliga färska frukter och grönsaker med kort hållbarhet, som är bär och färska baljväxter.