Maktens korridorer betydelse

Både inom liberalerna och högern skulle det ha funnits flera fraktioner och partibeteckningar under åren, men de två huvudgrenarna ledde så småningom till dagens liberaler och moderater. Socialdemokraterna förgrenade sig när en radikalt vänstergrupp bildade ett nytt parti, Sveriges socialdemokratiska parti, senare Vänsterpartiet. I den nationella politiken arbetade de mer välrenommerade bönderna mestadels genom Landmanpartier, men efter att ha gått samman med Bondeföreningen bildades en förening av Bondeföreningar som kallades Centralpartiet.

Från början har bondeföreningen arbetat för att skydda byborna och deras sätt att leva. Under talet lades således grunden för det svenska partisystemet. Nästan alla riksdagspartier hade någon koppling till folkrörelser. Antingen uppstod de som en del av kampen för folkrörelser för religionsfrihet, rösträtt och solidaritet till vänster med liberaler, eller så bildades partierna som ett svar på dessa socialt transformativa krafter, den konservativa högern och bonderörelsen.

Då skulle det ta drygt 60 år innan nya partirörelser uppstod på nationell nivå. Även då, under talet, drogs nya politiska partier ur kvarnrörelserna. Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ är väldigt olika sinsemellan, men de har startat alla rörelser som vill förändra den politiska och ekonomiska institutionen i Sverige.

Specialiseringen av reklam och demokratisk utbildning, som folkrörelser växte i storlek, och regeringen skapade snart avdelningar för olika branscher. I slutet av seklet och början av talet bildades särskilda sektioner för bygg-och konferenssalar, kultur-och sociala skolor, offentliga gymnasieskolor och utbildningsföreningar, kvinnoföreningar och avdelningar för Ungdomar och barn. Rörelser har också startat sjukkassor, försäkringsbolag, begravningsbyråer, tidningar och socialtjänstföretag för att leverera varor.

För att hantera de växande massrörelserna utbildas medlemmar av lokala och regionala avdelningar över hela landet. Deltagarna lärde sig att hålla möten, prata, skriva protokoll, hantera bokföring och samla nya supportrar. Att lära sig hur föreningen fungerar har också förberett medlemmarna för större uppgifter. Snart ägde många av dem rum i politiska partier och demokratiskt valda församlingar.

När allt kommer omkring användes gemensamma och lika rösträtt i många föreningar, långt innan de nådde riksdagen. I sina egna rörelseskolor var eleverna tvungna att träna för framtida offentliga tal. Socialdemokratin i Brunnswick och Viskadalen, Vogelstads kvinnogrupper, Wendelsbergs nykterhetsrörelse, Sigtuna frikyrkorörelse och döva genom åren. I år fick 5 av regeringens ministrar och totalt 74 riksdagsledamöter sin utbildning på folkhögskolan.

På många sätt är den mångsidiga kvinnorörelsen typisk för folkrörelsernas historia. Rörelsen innehåller så många olika tankar, motiv och starka personligheter. Det fanns nykter och vinrestriktioner, ateister, gratis slipsar och långa damer. Kvinnor, arbetare och samhälle, damer, hade sällan samma politiska mål. Men ändå var många förenade i tron på att öka kvinnors möjligheter och aktivt deltagande i samhället.

Efter minst tusen år av manligt, patriarkalt herravälde började kvinnor förespråka på den offentliga arenan i slutet av talet. Kvinnorörelseföreningar uppstod dels som särskilda kvinnosektioner i populära mäns rörelser och dels som oberoende kvinnoorganisationer. Renässansen, nykterheten och arbetarrörelsen hade alla speciella samhällen där kvinnor kunde arbeta.

Samma sak hände senare i bonderörelsen och de borgerliga branschorganisationerna och liknande. Särskilda kvinnoavdelningar har också inrättats i politiska partier. Gift Women ' s Property Association har redan bildats, den första kvinnliga föreningen i landet. Det följdes sedan av flera andra som Fredrika Bremerferbundet, Riksförbundet för kvinnor i politisk röstning, Rikskammarens förening och Föreningen för Svenska kvinnors medborgare över tiden har många föreningar och fackföreningar genomfört olika sektioner för kvinnor och män.

I sociolingvistik har skillnader och konstruktion av social betydelse i språk beskrivits som en fråga om indexalisering, eftersom olika betydelser uppstår i samband med indexområden som implementeras i olika sammanhang, såsom könsidentitet, attityder, sociala anknytningar och politiska kopplingar. Till exempel att använda pronomen en istället för att indexera idag med en viss könsspråkspolitik, och då kanske också väcker en viss världsbild av mottagaren som kritiserar den påstådda normativa hegemonin.Metaforteory ger också ett ytterligare perspektiv för att förstå hur ordet är konstruerat baserat på allmänna begrepp hos allmänheten, vilket är föremål för artikelns fjärde avsnitt.

Jag bygger på metaforens konceptuella teori, det grundläggande antagandet att metaforer utgör allmänt accepterade tankemodeller, och att språket - när det är inriktat på representation, annat än specifik fysisk erfarenhet - till stor del bygger på metaforiskt tänkande. Ur denna synvinkel är de centrala frågorna i analysen: finns det en allmän princip som styr en uppsättning språkliga uttryck, till exempel i detta fall metaforiska uttryck som beskriver allmänheten genom olika rumsliga uttryck?

Och finns det en lämplig princip som kännetecknar tankemönster för hur dessa språkliga konventioner ska beskriva allmänheten som rum ser ut? En annan aspekt av metaforen gäller problemet framöver. I politiskt språk, eftersom mer än de flesta andra diskurser är strategiskt orienterade, spelar det en viktig roll som aktiverar förståelsen av ramar med språkliga uttryck.

Sedan, i det femte avsnittet, diskuteras några exempel på hur detta laddade ord bidrar till kontroversen kring dess introduktion till debatten. En viktig aspekt är hur författarna i debatten inte bara relaterar till konceptet som diskuteras utan också till de påstådda motståndarna, hur de till exempel ändrar villkoren för debatten, förskjuter ämnets fokus eller hur de uttryckligen relaterar till motståndaren i diskussionen om konceptet.

Här litar jag på kategoriseringen av ett sådant uttryck för attityd i retoriskt orienterad socialpsykologi. Dessa exempel visar allmänna trender i debatten, men de verkar vara relevanta för kritiken av debattklimatet att begreppet åsiktskorridor i exemplet är utformat för problem. De hjälper oss att förstå dynamiken när ett nytt laddat ord uppstår, och därmed också det specifika sättet att mäta kraft som Bourdieu talade om i samband med begreppet Doxa.

Åsiktskorridoren går in den 10 December, skriver statsvetaren Henrik Ekengren Oskarsson på statsvetarbloggen. Han tog själv en mer förståelse och politisk inställning till minoritetens åsikter. Attityder och opinionsbildning hos väljarna är oftast fullt begripliga utslag av befintliga alternativ och hur de presenteras i debatter, liksom människors erfarenheter och levnadsvillkor.

Enligt teorin om den ansvariga väljaren av Valdimer O. Kay är väljarna rationella baserat på deras villkor och baserat på det system av åsikter och åsikter som gäller vid den tiden. Om det politiska klimatet kännetecknas av gränser och avstånd, kommer det också att karakterisera bildandet av åsikter och värderingar i allmänhet. Det ska sägas att det fenomen som lyfts fram här inte alls är unikt för Sverige, även om det verkar ha präglat den svenska debatten särskilt starkt.

Till exempel i Frankrike talar han om de rådande åsikterna som dominerar debatten, till exempel La pens XXE Unique, även om detta har en delvis annan betydelse. Och tanken på svensk repressiv kultur är ny. Här ställs två svenska värderingar mot varandra: det starka förtroende som fortfarande finns i Sverige - landet med världens äldsta press och yttrandefrihet - och växande misstro.

Enligt Friedman handlar politiskt korrekt inte om vad som är sant eller rätt, utan om de gränser som sätts i kommunikation genom föreningar och identiteter i åsikter relaterade till symbolisk makt. Det Ekengren Oskarsson tog upp i sitt inlägg hade alltså en sund botten i den övergripande breda föreställningen. Man kan anta att detta skifte också stoppar debatten om åsiktskorridoren, men som vi borde se är denna fråga inte begränsad till invandringsdebatten.

Men som nästa avsnitt visar är det här debatten om åsiktskorridoren börjar. Kampen för korridorens betydelse enligt Ekengren Oscars var en åsiktskorridor, som jag sa om både representation och förtryck: ger den offentliga debatten verkligen utrymme för alla befintliga åsikter, och är dessa åsikter med en önskan om förståelse? Utgångspunkten för dessa frågor var vetenskaplig positionering, men udden är samhällskritisk.

När en kollega i statsvetenskap, Ulf Bjereld, reagerade på diskussionen strax efter presenterades ett alternativt sätt att se på detta fenomen. Han menade åsiktskorridoren, var bara ett annat sätt att beskriva diskursen. Medan Bjereld ser på problemet strukturellt ser Ekengren Oskarsson snarare på enskilda debattörers förmåga att göra sin röst hörd utan att bli stigmatiserad, och en minoritet av väljarna att få sin åsikt.

Kort sagt betonas två olika värden i form av politiska och demokratiska samtal.Detta första exempel på kontroversen illustrerar en av flera konfliktlinjer som skisserades i samband med den nya åsiktskorridoren och den metadebatt som den gav.

Samspelet mellan språk, makt och möjligheter går reversibelt åt båda hållen, då språk kan medföra möjligheter som öppnar maktens korridorer samtidigt som det innebär makt som skapar möjligheter åt individen.

Det nya konceptet i debatten klargjorde och förstärkte den polarisering som redan hade uppstått i frågan om normer och gränser för debatten. Under-förlängda metadebatter utvecklades om det svenska klimatet, särskilt intensivt inom kultur-och ledarsidorna Aftonbladet och Expressen, där begreppet åsiktskorridor blev en källa till debatt och synvinkelkritik. Den ena sidan kritiserade termen för att den verkade vara negativt anklagad, medan den andra fick den som bekräftelse på förutfattade åsikter om svagheter i den svenska debatten eller till och med om förtryck av åsikter.

En annan konfliktlinje handlade om den legitima attacken av obscena utseende, det vill säga en fråga om anständighet. Att det är lagligt att trycka tillbaka starkt avvikande ståndpunkter är nog överens, men de frågor som rimligen presenteras-dödsstraff, vargar och invandring - är nog mer knepiga - svårare. Den liberale debattören illustrerar enligt Altenberg den allmänna ståndpunkten, eftersom han säger att det inte finns någon åsiktskorridor alls.

Det finns ingen censur, alla typer av åsikter ventileras för gott och ont, och Yttrandefrihetslagen säkerställer att detta händer. I etablerade tidningsmedier mottogs däremot konceptet som en bekräftelse på problemen i den svenska debatten. Enligt honom är detta inte bara E10 utan också en åsiktskorridor. Det faktum att frågan om varorna i åsiktskorridoren eller inte är relaterad till plattformen från vilken den kommer bör redan nämnas här.

Till exempel skapade Expressen en veckovis återkommande debattsida med namnet Opinionskorridor i januari, där externa kritiker inbjöds som motspelare för att ifrågasätta tidningens ståndpunkter. Aftonbladet ville inte vara sämre och startade en podcast med samma namn. En annan sida av denna förmodade diskussion om sig själva, som följde med hänvisning till det nuvarande konceptet, är journalister som så småningom kom ut och sa att de var skyldiga till en slags självbedömning.

Skillnaderna i debatten tycks till stor del bero på att ärendet - åsiktskorridoren - överhuvudtaget gäller. Vi pratar om ämnets skift om en retorisk strategi som kallas ändra teman. I viss utsträckning anses åsiktskorridoren problematisk. Det är inte förvånande att det finns en kamp för ett ord som är tydligt. Korridorens omfattning över tid, låt oss ta en paus från debatten om åsiktskorridoren och istället överväga användningen av ordet över tid.

Är åsiktsdagskorridoren en trollslända, eller tyder trenden snarare på att den sattes på svenska? Kan ett ord associeras med en viss ideologisk riktning ur användarnas synvinkel? Och finns det en allmän förståelse för dess betydelse? Det blir snabbt klart att efter lanseringen av ordet i November kommer åsiktskorridoren att skapas under en överraskande kort tid.

I traditionella medier är det relativt vanligare efter bara några veckor, och är redan ett av de vanligaste nya orden på Språkrådets nyordlista. Under den efterföljande perioden används åsiktskorridoren fortfarande i stor utsträckning, och även om vi har sett en viss nedgång under de senaste tre åren verkar den relativt livskraftig än den är idag. Figur 1. Källa: forskning.

Det finns en viss fördröjning i sociala medier, men det har varit relativt populärt dessa år. Markerar oregelbundna höga staplar, som är ett typiskt uttryck för detta laddade ord. Figur 2. Siffrorna i den vänstra axeln avser relativa tal, antalet slag per 1 miljon tokens. Det valda korpuset innehåller huvudsakligen en kombination av Bloggar, samt diskussionsforum för familjeliv och memoarer.

Ordet åsiktskorridor har också väckt en del internationell uppmärksamhet och förmodligen en större uppståndelse än de flesta andra nya former på svenska under de senaste decennierna. Den deklarerade betydelsen av ordet skiftar i nyanser. Även om åsiktskorridoren har varit särskilt förknippad med invandringsfrågan, har den använts i samband med många andra ämnen från början, inte minst om debatten om debatten.

Detta beror säkert på invandringsfrågan relaterad till den låga nivån på agendan, och ordet har också väckt tankar till högerpopulism. Granskningen visar dock att denna fråga helt klart var den mest diskuterade i samband med det aktuella konceptet, men i slutändan behandlar de flesta artiklarna också andra frågor som religion, feminism, ekonomisk politik, skola, identitetspolitik, abort, skydd och mer.

Till exempel nämns åsiktskorridoren ofta den dagen i en kristen tidning i samband med religiösa friskolor, pedagogik, lagstiftning om abort, äktenskap, tillväxt - alla frågor som enligt författarna var svåra att ta upp i debatten.Frågan om vilka debattörer som använder detta ord har inte systematiskt undersökts för denna artikel - Det är svårt att klassificera alla dessa mer eller mindre oberoende författare - men man kan se i vilka tidskrifter det nämns.

Figur 3 visar vilka sju tidningar som använder ordet "åsiktskorridor" i de flesta fall. Figur 3.

Språk och makt.

Statistiken är hämtad från retrieverstudier och tillämpas på antalet publicerade artiklar som nämner ordet korridor, både tryck-och webbgemenskapen är endast tillgängliga som webbtidskrift. Aftonbladet verkar vara mest engagerade i ordet, tillsammans med andra stora tidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten. Av de andra sticker den kristna tidningen Dagen och högernyheterna i det populistiska webbtidningssällskapet ut, båda tidningarna representerar två områden som Ekengren Oskarson betonade när han kom med begreppet åsiktskorridor.

Att detta händer så ofta på Aftonbladet under de första åren beror uppenbarligen inte bara på att de deltog i debatten om konceptet, utan också på att de annonserar sin podcast med samma namn. Om vi vänder oss till frågan om ordet av ordet, ger materialet till hands två till synes motsatta förhållanden. Som redan nämnts har sociala nätverk upprepade gånger haft diskussioner om vad som verkligen menas med ordet, kanske storleken på dess politiska anklagelse och polemiska konstruktion.

Samtidigt används ordet för att beskriva fenomenet som om det vore en accepterad referens som alla användare riktade sig mot - som ett begrepp för ett visst tillstånd i svensk samhällsdebatt - men uppenbarligen med olika betydelser. Således finns det anledning att påpeka några av dessa olika betydelser. Här är en kort översikt över några av de mest distinkta betydelserna som läggs till denna grundläggande förståelse av ordet, varav den första motsvarar de definitioner som citeras och de som ligger längst bort från dem och som också är mindre vanliga i samma grad.

Jag har också fel. Har det blivit svårt när jag inte kan placeras i en förutbestämd åsiktskorridor? Tänk själv! Det vill säga de som placeras i en smal åsiktskorridor som kontrolleras av politiker under kulturetablissemanget. Vi läser, följer och kommenterar de vi redan känner, med de åsikter vi delar absorberande välbefinnande och bekräftade. Och en smalare åsiktskorridor: sedan arbetet stängdes har HD varit SK: s enda radikala röst genom sin kulturwebbplats.

I en tid då de flesta kämpar mot varandra i åsiktskorridoren gick han ut i världen för att ta reda på vad det egentligen är. De olika betydelserna kan i vissa fall inte bestämmas från varandra, men det är också tydligt att varje användning färgas av ett specifikt begrepp för offentlig konversation. Det finns en stor skillnad mellan begreppet allmän diskurs i samhället 1 eller att det till exempel finns grupp eller typiska skillnader 5, vilket innebär en slags Tvingad skjorta för hur man uttrycker sig.

Ordet används inte ofta med en ironisk blinkning, vilket är exemplet med Bildts egen åsiktskorridor 7. Exempel 6-8 visar också hur en helt annan användning av ordet uppstår. I det sista exemplet verkar hela tanken på en åsiktskorridor explodera på grund av bilden av en korrigerad åsiktsgemenskap, där dock anpassningen samtidigt är i debatten. Åsiktskorridoren som en metafor som har visats har ordet genomgått en spridning av betydelse, vilket inte är förvånande med tanke på dess anklagelse och den kontrovers som råder om förekomsten av självförtroende, förtryck av åsikter och liknande som ligger i begreppet fält En annan anledning ligger i den metaforiska konstruktionen av ordet, som lämpar sig för viss kreativitet, liksom för de lexikala systrarna som först användes i tidningen corpus, the tunnel of opinion, the camera of opinion Xxxikriden kan sägas vara en del av en konceptuell familj av uttryck, där allmänheten antingen är ett rum i ett rum eller i ett rum som ett öppet utrymme eller ett hus.

Vi pratar om politiska rum, det offentliga rummet, plattformar för samtal och debattarenan, och även för samma familj kan vi uttrycka uttryck som en kvadrat av åsikter, en bubbla av åsikter som du är därmed i korridoren. Vid utvidgningen av tanken på ett diskussions-eller åsiktsrum betraktar vi uttryck som lågt eller högt i tak som en metaforisk beskrivning av graden av tolerans för olika åsikter i ett visst sammanhang.

Metaforens åsiktskorridor verkar ha bildats, särskilt i förhållande till två egenskaper hos den ursprungliga domänen: rumslig, vilket indikerar en plats för utbyte av åsikter, och rumslig kvalifikation: korridoren definierar en lång smal. Dessutom motsvarar bilden av korridoren två andra konceptualiseringar av allmänheten. Delvis anpassning: detta beskrivs vanligtvis metaforiskt när alla går i samma riktning.Delvis en informellt skapad beslutsstyrka: vi pratar om maktens korridorer, och det finns ett speciellt ord för en viss form av konversation som är informell: korridorprat.

Å andra sidan har en metafor tvetydighet när många betydelser är bortom den avsedda tanken. En korridor är ett rum som i första hand är en översikt över en plats eller en passage mellan två platser för att ta på sig en annan dimension av mening. När vi nu måste beskriva de förändringar i betydelse som ligger i hur termen har utvecklats metaforiskt, kommer denna begränsning i metaforisk användning att spela en roll.

Det som är slående under granskningen av materialet är hur snabbt rekonstruktionen av metaforens ursprungliga mening sker. I kvarnen förstärks metaforen, vanligtvis genom långvarig användning, men också genom hög frekvens, vilket är fallet här. En sida av kvarnen pekar på den vanliga, när värdet, så att säga, accepteras för det givna, och fantasin i uttrycket minskar.

En av konsekvenserna av att klargöra en metafor är att den ofta används på detta sätt, antingen för att den metaforiska betydelsen har försvunnit och att författaren inte verkar ha reflekterat över figurerna i uttrycket, eller för att han ville vända meningen och leka med den, och sedan medvetet förorenar uttrycket, till exempel att blanda en metafor honom tillsammans med den andra.

Det är uppenbart att konceptet lockar användningsområden som går långt utöver vad som ursprungligen lades in i metaforen. Det finns en metaforisering i den meningen att termen är föremål för skift i betydelse och börjar användas med en ny metaforisk betydelse av tyskarna. Här är några betydelser som uppstår genom metaforisering av den primära metaforen för åsiktskorridorerna. En aspekt av det rumsliga konceptet är relaterat till tillgång.

Rummet kan stängas och har regler för inträde. Den som kritiserar EU i dess olika delar definieras som en europeisk fiende, som framställer framställningar från åsiktskorridoren. En annan aspekt utökar konceptet med ett rum eller en korridor till huset. Katakresen håller motsägelsen, men visar också tydligt att förtydligandet inte motsäger utvidgningen av den metaforiska betydelsen.

Men i artikelns bredare sammanhang verkar betydelsen oklar. Artikeln är en kritik av den tidigare nämnda oljemålningen av George Bush Putin, och det är inte längre klart vad författaren hänvisar till. Det finns också flera exempel på att ändra grundtanken om ett smalt offentligt utrymme. Men termen kan omdefinieras som angivet. En genomgång av det metaforiska begreppet och metaforiseringen vid bruket visar tydligt betydelsen och förskjutningen av betydelsen i förhållande till ursprungsuttrycket.

Detta är förmodligen också resultatet av det metaforiska konceptet som lägger grunden för politiken. En annan konsekvens av metaforen är att den, som vi har sett, skapar figurativa olyckor. Dessa uttryck kan uppfattas som ologiska, men fungerar också som ett försök att bryta vanan som kännetecknar DOXA.

Katastrofen, som retoriskt betraktas som en kritisk manöver, är ett sätt att skapa vad Kenneth Burke kallade ett perspektiv på inkonsekvens. Vi presenterar allmänheten som en öppen plats där alla åsikter kan ventileras. Att presentera denna plats som en smal korridor tvingar nya perspektiv, liksom att göra korridoren till ett hus till ytterligare nya, samt att presentera allmänheten som olika korridorer.

Denna utvidgning av mening från den primära singularen till tanken på många korridorer visar hur olika offentliga uppfattningar bildas. Det finns naturligtvis en koppling till hur begreppet används och hur vi förstår den politiska verkligheten, och en sådan skillnad är just den svenska åsiktskulturens synvinkel som förtryckande, eller som ett naturligt uttryck för kritik, som alltid bör påverka åsiktsavvisningen i alla olika forum.

Ur en kritisk synvinkel av metafor kan det hävdas att den språkliga termen åsiktskorridor lade grunden för en förvrängd eller för engångsuppfattning av det nämnda fenomenet, vilket inte motsvarar den bild som många har av detta fenomen. Kanske kan metaforiseringen i cortex ses som ett resultat av denna svårighet. Efter att ha tittat på denna debatt frågar Ekengren Oskarsson också om han inte ska välja ett annat metaforiskt uttryck istället: en central scen.

Konsensus och debattklimatet förändras ständigt, inte minst migrationsfrågan. Enligt Ekengren Oskarsson skulle en central scen bättre matcha de skiftningar som ständigt uppstår när livskraftiga vyer överskattas och ersätts över tid. Metats perspektiv i debatten om debatten: åsikter som de åsikter jag har angett ovan att begreppet bör undersökas i förhållande till debatten där det genomförs, liksom de attityder och känslor som uttrycks i dess användning.Som socialpsykologen Michael desche har visat har uttryck för attityd en central funktion i politiska debatter, där det är viktigt att inte bara uttrycka sin åsikt utan också att visa en kritisk inställning till den motsatta representanten för åsikten.

Det verkar som om det i fallet med åsiktskorridoren var viktigt för många att till exempel visa motstånd mot indexerade fördomar och lingvister associerade med detta koncept. Här vill jag kort peka på några av de särpräglade åsikter som kommer upp till ytan i åsiktsdebattens korridor - inte för att de är unika för just denna diskussion, detta är en gemensam inställning i debatter om laddade frågor, utan för att de kanske speglar de frågor som Oskarsson uppdaterar med konceptet.

Att exemplen nedan vanligtvis är hämtade från vad som kan beskrivas som vänster sida betyder inte att dessa relationer är vanligast där - en studie av de mer uttalade debattörerna av den polemiska högern, med Hanif Bali, Ivar Arpi eller Alice Teodorescu - kommer sannolikt att visa samma sak, men en kritik av begreppet Åsiktskorridoren har främst förekommit på vänsterkanten, inklusive några socialt liberala färgade författare.

Därför verkar det ofta viktigt för författare av tanken på en åsiktskorridor att visa sin inställning till den genom att tillskriva vissa motiv till motståndarens motståndare som inte nödvändigtvis är uttryckliga.