Miljöekonomi brännlund pdf

Således hänför sig denna artikel till viss del till diskussionen om utbytet och kurvan för miljö Kuznets EKC. Termen frikoppling avser störningen av sambandet mellan miljöutsläpp och ekonomisk tillväxt. Frikoppling sker när tillväxttakten för miljötrycket är mindre än tillväxttakten för dess ekonomiska drivkraft e. BNP för ett land eller produktion för ett företag under en tidsperiod.

Se till exempel diakulaki och Mandrake, som redan nämnts är analysen som presenteras här nära relaterad till litteraturen om separation och EKC. När det gäller frikoppling diskuteras i huvudsak två typer av frikoppling mellan CO2-utsläpp och ekonomisk tillväxt i litteraturen: relativ och absolut Azar et al. Relativ separation gör att utsläppen ökar långsammare än den ekonomiska tillväxten.

Absolut separation gör att utsläppen minskar medan ekonomin växer. Således är det uppenbart att en absolut denouement inte kan uppnås utan en relativ denouement. De flesta frikopplingsstudier är emellertid beskrivande i den meningen att det finns få eller inga försök att förklara och hitta de viktigaste drivkrafterna för utsläpps-och ekonomisk tillväxt eller förhållandet mellan dem.

Snarare fokuserar de på hur förändringar i utsläpp kan sönderdelas eller tillskrivas olika faktorer som förändringar i produktion, energiintensitet, industristruktur, bränslemix och bruksmix, se till exempel Diakoulaki och Mandaraka, ett undantag, även om Enevoldsen et al. Deras forskning skiljer sig från det mesta av litteraturen om avkoppling i den meningen att de analyserar de drivkrafter som ligger till grund för utvecklingen av energiförbrukningen genom att utvärdera efterfrågesystemet för en faktor.

De drar slutsatsen att den långsiktiga elasticiteten för industrier är högre än vad som vanligtvis antas i den skandinaviska energisektormodellen, vilket innebär att det finns utrymme för ytterligare åtskillnad mellan trender i bruttokostnader, koldioxidutsläpp och energiförbrukning. För EKC-litteraturen, se E. När det gäller litteraturen om institutionen är många EKC-studier jämförande studier baserade på paneldata för länder.

Det finns många undersökningar av EKC-litteraturen, se E. Stern et al. De flesta av dessa studier visar blandade resultat när det gäller förhållandet mellan tillväxt och utsläpp. Galeotti et al. Här bidrar vi till denna litteratur genom att analysera utvecklingen av EP-miljöeffektivitet, i termer av CO2-utsläpp, i svensk tillverkning. Mätningen av EP, med hänsyn till tydligt dåliga resultat, är ganska knapp i ekonomisk forskning, men är vanligare i litteraturen om lednings-och verksamhetsforskning.

Tyteca Revessions försöker härleda EP-indikatorer på företagsnivå med hjälp av linjära programmeringsmetoder. Zhou et al. Flera nya exempel på EP-utvärdering finns i f XXL et al. Att använda subjektiva betyg som en EP-indikator är klart sämre jämfört med att mäta den faktiska EP från företagets utsläppsdata. I denna studie är Malmquist index härledd för att utvärdera EP på företagsnivå för alla sektorer inom svensk tillverkning.

vid vår kännedom har inga andra studier gett branschbevis på EP för landet under så lång tid. Dessutom undersöker vi förhållandet mellan företagens faktiska EP och en aspekt av svensk miljöpolitik, det vill säga CO2-skatter. Eftersom Sverige var det första landet att införa en specifik och tydlig CO2-skatt, tror vi att Sverige kan fungera som en testbänk för effektiviteten av miljöbeskattningen i allmänhet.

Enligt internationella jämförelser fastställdes skattesatsen till en relativt hög nivå och har sedan dess ökat i reala termer. Detta, tillsammans med att vi kan mäta den faktiska skatt som företagen betalar, gör det svenska fallet lämpligt för denna typ av analys. För att uppnå vårt mål använder vi en datamängd av en datapanel på företagsnivå för den svenska tillverkningsindustrin, som täcker en period för empirisk analys, som kan betraktas som en analys i två steg.

I det första steget bestämmer och beräknar vi EP-indexet baserat på förhållandena för Shepard-typens utmatningsavståndsfunktioner. Denna övning i sig kommer att ge nya och viktiga resultat för hållbar utveckling i svensk industri. I det andra steget använder vi detta index som en oberoende variabel i regressionsanalys, när CO2-skatten som tillämpas på varje företag är den viktigaste oberoende variabeln.

Resten av artikeln är uppbyggd enligt följande:: I Avsnitt 2 ger vi en utförlig beskrivning av utvecklingen av CO2-skatten i Sverige och hur den är uppbyggd. avsnitt 3 ger den teoretiska grunden för EP-index som vi ska bygga. avsnitt presenterar ett empiriskt förhållningssätt, data och resultat; Diskussionen och några avslutande kommentarer ges i Avsnitt 7. Den svenska CO2-skatten i samband med oljekrisen i S.

skälen till beskattningen i Sverige har utvidgats till att uttryckligen inkludera Br Xnnnlunds energiperspektiv, med.En skattepolitik för att minska oljeförbrukningen infördes, och denna strategi kombinerades med utbyggnaden av kärnkraftens kapacitet att producera el. Under S, argumenten om energibeskattning skiftade något mot miljöfrågor. Till exempel har bensinskatten differentierats för att skilja mellan blyfri och blyfri bensin.

Detta har visat sig vara en mycket effektiv 4 sedan bensin drogs tillbaka några år senare. I början av S, en stor skattereform genomfördes i Sverige. Reformen omfattade hela skattesystemet i Sverige, inklusive skatter på energi och miljö. Reformen stärkte ytterligare skillnaden mellan energiskatter och så kallade Miljöskatter, bland annat införandet av explicita skatter på svavel och CO2-koldioxid.

I den efterföljande energiskattereformen ökade dock energi-och CO2-skattesatserna avsevärt, med undantag för tillverkningssektorn, som var befriad från energiskatten och beskattades endast på 25 procent av CO2-skatten. Figur 1 visar den historiska utvecklingen av CO2-skattesatsen i Sverige för både industri och icke-industrisektorer. Vid första anblicken visar Figur 1 att det finns en positiv trend i CO2-skattesatsen.

CO2-skatten infördes i början, och som visas i figuren har skattesatsen för icke-industrier mer än tredubblats från den nuvarande introduktionen. Sedan reformen av energiskatten verkar det som om skattebördan ständigt har flyttats från industrisektorn till icke-industrisektorn. Om det finns ett samband mellan beskattning och bidrag till att minska CO2-utsläppen bör det därför främst tillskrivas den icke-industriella sektorn.

Den främsta anledningen till att svensk industri är befriad från en relativt stor del av CO2-skatten är relaterad till konkurrenskraft och koldioxidläckage, dvs. för närvarande CO2. För närvarande är den totala CO2-skattesatsen 1. Men som diskuterats har industrisektorn i Sverige varit och är till stor del utesluten från CO2Tax. Energiskattereformen införde särskilda regler som införde en skattebelastning för tillverkningsindustrin.

Sedan dess har denna speciella behandling stärkts, som visas i Figur 1. För närvarande måste tillverknings -, jordbruks-och skogsbrukssektorerna betala 21 procent av den totala CO2-skattesatsen. För företag inom dessa sektorer som har en skatteräkning för fossila bränslen på minst 0. Det återstående beloppet av betalda skatter måste dock vara minst 0.

Dessutom för lösningen av speciellt energiproduktionsföretag; om den totala betalda skatten överstiger 0. I det här fallet är maximalt 24 procent av skattebeloppet som överstiger 0. Med tanke på alla dessa undantag och särskilda regler kan man dra slutsatsen att skattesystemet är ganska komplext och inte särskilt Öppet. Även om det finns en enhetlig CO2-sats, faktisk eller effektiv, kommer skattesatsen att variera avsevärt mellan företag, både inom och mellan sektorer.

Läs mer om detta i avsnittet data nedan. Den teoretiska bakgrunden för att mäta miljöeffektivitet det teoretiska tillvägagångssättet följer främst av F-XXL et al. Grundtanken är att avståndsfunktioner betraktas som aggregatorfunktioner, dvs. Ett sådant index bildar sedan ett enkelt men attraktivt mått på EP, som mäter hur mycket som produceras per enhet utsläppta föroreningar.

En viss notation är dock nödvändig före det teoretiska systemet. Förutom dessa tekniska egenskaper, bildandet av P X-gränsen, måste ytterligare egenskaper införas för att skilja goda resultat från dåliga resultat. För det första antas det att goda och dåliga resultat är svagt disponibla. För goda resultat följer detta av antagandet att det är fritt placerat på en engångsbruk, vilket är tillräckligt för en svagt engångsbruk.

För dåliga resultat antar vi att de bara är löst placerade. Detta innebär att de goda och dåliga utgångarna alltid kan reduceras proportionellt samtidigt, dvs. dessa funktioner definieras här på uppsättningen utgångsfunktioner, P x, som beskrivs ovan, och därför ärver funktionerna de grundläggande tekniska egenskaperna. Princeton University Press, Princeton.

Kvantitetsindex i ekvation 4 uppfyller vissa Fisher-tester, inklusive enhetlighet i produktionen, är ett omvänt problem, transitivitet och dimensionalitet. Men i denna artikel studerar vi ett speciellt fall av en enda teknik med bra och dålig produktion, vilket innebär oberoende av X O, B O. Boston: Houghton Mifflin. Följaktligen kommer ett företag med en relativt ren produktionsprocess eller relativt hög produktion av god produktion att ha en relativt hög EP-poäng.

Dessutom kommer vi också att studera miljöindikatorer på industriell nivå. För att göra detta behöver vi dock ett index som aggregerar företagets produktivitet av de företag som mäts i ekvation 6 för industriella indikatorer. Som visas i f XXL et al. Det ger oss också ett mått på separation.In faktum är att vi kommer att kunna ta reda på om separationen är relativ eller absolut.

Empirisk analys utförs i två steg. Först, efter den teoretiska ramen som beskrivs i föregående avsnitt, specificerar och beräknar vi EP-indexet på företagsnivå och olika aggregeringsnivåer. För det andra analyserar vi potentiella EP-drivrutiner med hjälp av en paneldatautvärderingsmetod. EP definieras här som de intertemporala förändringarna i koldioxidintensiteten i svensk produktion.

Detta är det index som vi beräknar och baserar vår empiriska analys på. Vid behov aggregeras indexet efter sektor och hela branschnivå i enlighet med 7. Ett av våra mål är att bedöma vilka faktorer som främst påverkar Europaparlamentet mellan olika sektorer och över tid.

Miljöekonomi / Runar Brännlund, Bengt Kriström.

Företag med en hög andel bränslekostnader kan ha mindre potential att förbättra sin EP på grund av tekniska begränsningar som gör det svårt att ersätta - i stor utsträckning - bränsle som 11 insatsvaror i produktionen. Av denna anledning inkluderar vi andelen kostnader för fossila bränslen som en förklarande variabel. Dessutom inkluderar vi en variabel som återspeglar kapitalintensiteten i vår empiriska specifikation.

Det kan hävdas att kapitalintensiva företag har svårare att minska sin miljöpåverkan på grund av de betydande energimängder som behövs för att främja en stor maskinpark. Hur bränsle och kapitalintensitet påverkar EP är i slutändan en empirisk fråga. Slutligen antas det att företagets storlek, tekniska framsteg och allmän miljömedvetenhet och allmänhetens påtryckningar potentiellt påverkar Europaparlamentet.

Ekvation 10 utvärderas med hjälp av paneldata metoder, med både Fe fasta effekter och slumpmässiga re effekter. Detta innebär att CI, J är antingen en fast betongkonstant FE, eller att avlyssningarna CI, J extraheras från en allmän fördelning med genomsnittlig CJ och varians VCJ Re. Vi jämför också dessa panelmetoder med enkla kombinerade OLS, men resultaten från detta kommer att undertryckas om de inte är viktiga.

Vi kontrollerar betydelsen av Fe-modellen med F-testning för att kontrollera om modellen med individuella avlyssningar skiljer sig avsevärt från modellen med total avlyssning. Vi rapporterar och diskuterar endast parameteruppskattningar av den mest relevanta modellen. För en mer detaljerad beskrivning av de inkluderade variablerna, se i br Xvinnlund och Lundgren och länkar till dem.

När vi bygger EP-indexet använder vi eftersläpande variabler, vilket då innebär att datasettens obalanserade natur måste hanteras på något sätt av luckor och inkonsekvenser i data som snedvrider det intertemporala indexet. Här löser vi detta problem genom att bara inkludera de företag som arbetar under hela tiden, med hänsyn till detta kan vi bygga ett kontinuerligt EP-index för hela perioden.

Naturligtvis finns det en risk att detta förfarande leder till en urvalsförskjutning i den meningen att företag som har överlevt under hela perioden inte är helt representativa. Tabell 1 nedan visar branschklassificeringen, liksom en del relevant beskrivande statistik över det balanserade urvalet, som vi använder i empirisk analys.

Boken behandlar och analyserar aktuella begrepp som ”grön BNP” och ”grön skatteväxling”.

Tabell 1. Svensk produktionsdata. Beskrivande statistik, medelvärden, standardavvikelser inom parentes. Skattesatsen per sektor varierar från 0. Priset som betalas för fossila bränslen varierar också beroende på sektorer och inom, men inte lika mycket som skatten. Den främsta orsaken till denna variation är att blandningen av fossila bränslen varierar mellan sektorer och inom.

Den mest kapitalintensiva sektorn är överlägset gruvdrift, medan andra sektorer inte drar lika mycket jämfört med genomsnittet för produktion. För att ytterligare visa förändringarna i den effektiva skatten i Figur 2, Figur 2 och förändringen i CO2-skatten för alla företag för varje år. Lådans höjd är skillnaden mellan 75: e och 25: e percentilen, och den horisontella linjen i varje ruta representerar medianen.

Det är uppenbart att förändringen mellan företag är ännu större än mellan sektorer. Över åren, CO2 skattesatser varierar från noll till ungefär 0. Resultat först presenterar vi resultaten av beräkningen av EP enligt 8 för sektorer och för tillverkningsindustrin som helhet. Vi undersöker sedan determinanterna för EP enligt 9, uppskattar ekvation 11 sektor för sektor och för aggregerad produktion med hjälp av data på företagsnivå.

En sammanfattning av sektor - och branschnivåindex presenteras i Figur 3 som genomsnitt under åren i bilagan, där vi presenterar tabeller med sektornivåindex för den årliga sektorn. Observera dock att vi i den efterföljande ekonometriska analysen använder icke-aggregerade företagsnivåindex som beroende variabler. Miljöindikatorer i svensk industri; medelvärden, sektor för sektor och produktion i allmänhet.

Figur 3 visar att alla delsektorer, energi-och icke-energiintensiva företag och industrin som helhet förbättrade sin EP mellan och, i. de indikerar att nästan alla sektorer och andra aggregeringsnivåer upplevde en minskning av utsläppen, samtidigt som produktionen ökade, dvs. Figur 3 ger övertygande bevis för frikopplingen av produktion och utsläpp.

Se bilagan för en fullständig presentation av EP: s årliga beräkningar för alla sektorer. Figuren visar den ackumulerade EP. Vi delar upp provet i energiintensiva och icke-energiintensiva sektorer, och den ackumulerade EP beräknas för varje delprov. Figur 4. Ackumulerade miljöindikatorer, svensk industri. Figur 5. Ackumulerade miljöindikatorer, energiintensiva företag.

Ämnesområdet var så nytt att knappast anständig svensk terminologi hittades. Läroböckerna som vi kunde komma till var ofta på engelska och skrivna ur amerikansk synvinkel. Det fanns bara ett gap i material relaterade till svenska miljöfrågor. Boken blev en stor framgång och publicerades i andra upplagan och används fortfarande som lärobok. Bland ledamöterna i utskottet fanns några framstående politiker som Bo Lundgren, som blev ledare för Moderaterna, tidigare finansminister Anne Wbbl, Lennart Daleus, som blev ledare för Centerpartiet och andra.

Imagemona Bonta Bergmans starka koppling till verkligheten formar den bästa forskningen i hans karriär, Runar Brännlund var också en forskare i allmänhetens ögon. Han accepterade ofta förfrågningar från journalister, och han deltog aktivt i offentliga debatter genom dagspressen. Enligt hans åsikt har forskare ett ansvar att dela sin kunskap med allmänheten.

I många fall håller forskare faktiskt relevanta fakta, och I dessa fall tror jag att vi har en skyldighet att tala ut. Men få forskare är involverade i debatten idag, och det kan jag förstå. Jag tror att huvudfokus på publikationer och bibliometri ligger i akademiska kretsar. Incitamenten för forskare att göra något annat än deras finansiering och publiceringsstrategi är oerhört små.

Detta har verkligen förändrats under min karriär. Galenskapen att publicera var inte ens så märkbar för tjugo år sedan. Runar Brännlund menar att hans deltagande i den offentliga debatten också har förbättrat kvaliteten på hans forskning. Denna feedback hjälper mig att bättre förstå konsekvenserna av de problem jag studerar och ser till att jag kan formulera mer relevanta hypoteser med fasta kopplingar i verkligheten för min nästa studie.