Folkomröstning betyder
Publicerad November 23, backas upp av ett folkligt initiativ, folkomröstningen är ett sätt att ta reda på vad folk tycker om en viss fråga. Det är kommunen eller regionen som bestämmer den lokala folkomröstningen, på eget initiativ eller på begäran av medborgarna. SKR ger svar på allmänna frågor om folkomröstningen genom folkliga initiativ.
Trender och erfarenheter av folkinitiativ och folkomröstningar SKR har publicerat en rapport om erfarenheterna av det reformerade Folkinitiativet.
En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt efter sina latinska namn plebiscit eller referendum, är en omröstning där ett politiskt beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen.
rapporten bygger på att den har trätt i kraft och innehåller förstärkta folkinitiativsfrågor och folkomröstningssvar genom folkinitiativ folkomröstningar i kommuner och region. de rekommenderas alltid. Det är kommunen eller regionen som avgör om en folkomröstning ska hållas i kommunen eller distriktet. Det finns en särskild lag som reglerar kommunala folkomröstningar.
En rådgivande folkomröstning måste hållas inom en tidsgräns på minst tio procent av väljarna, om inte två tredjedelar av de nuvarande medlemmarna i rådet är emot. Vem kan organisera ett populärt initiativ? Alla Väljare i en kommun eller region, det vill säga alla invånare som också kan rösta i kommunala och regionala val. Det kan vara en enskild medborgare eller en liten grupp människor som organiserar och samordnar ett populärt initiativ.
Vilka frågor kan lösas i folkets initiativ? Ett folkligt initiativ kan ta upp exakt samma frågor som rådet. Det innebär att problemen ska ligga inom ramen för kommunens behörighet och vara sådana kommunala frågor som fullmäktige kan lösa. Fullmäktige bör säga nej till en folklig satsning om problemet går utöver vad fullmäktige kan besluta om till exempel rovdjursjakt, eftersom ett sådant beslut inte kan fattas i kommunen.
Men till exempel kan ett initiativ tas upp där kommunen skriver ett brev till regeringen eller riksdagen i denna fråga. Hur kan jag samla namnen? Enligt gällande lagstiftning kan signaturer endast samlas in på papper och inte digitalt, till exempel via Internet. Underskrifter kan samlas in var som helst inom sex månader innan det offentliga initiativet lämnas in till den kommunala eller regionala förvaltningen.
Kan inlämning av signaturer göras mer än en gång under en tid? Lagen förutsätter att inlämningen sker på en gång, och om ett offentligt initiativ har lämnats in kan fullmakten när som helst besluta om en folkomröstning ska äga rum. Lämplig tid att beräkna för sex månader sedan är datumet för den första inlämningen, och om initiativet inte når 10 procent, finns det inget fall och initiativet bör avvisas.
Kommunen behöver inte vänta på fler utannonserade namnlistor. Om å andra sidan ytterligare listor som gäller för samma initiativ ingår innan frågan om det offentliga initiativet har behandlats av rådet, ingår de i ärendet. Då bör sexmånadersgränsen också beaktas från det första inlämningsdatumet.
En folkomröstning innebär att folket direkt tar ställning i en specifik fråga.
Detta kan påverka vilka underskrifter som ska godkännas av de som nyligen lämnats in, eftersom underskrifter daterade efter det första ansökningsdatumet bör avvisas. Så det kan inte vara sex månader för varje lista. Hur beräknas folkets signaturkontroll? Det finns ingen särskild förordning om kontroll av initiativtagarnas signaturer.
Därför bestämmer varje kommun eller region hur denna kontroll ska gå. Initiativnumret måste verifieras. Effekten av att bygga fler bostäder i stadsområden och färre människor som byggs i staden förväntas ha en större inverkan på social hållbarhet i stadsområden än i staden.
Det förväntas att mindre framtida bostäder i staden kommer att ge endast mindre skillnader jämfört med den nuvarande översiktsplan. Frågan om folkomröstningen påverkar inte var bostäder ska byggas i staden eller vilka egenskaper som ska skapas i staden. Möjligheter att skapa goda odlingsförhållanden, tillgång till underhåll, säkerhet och goda levnadsvillkor finns fortfarande.
Om fler hus byggs i stadsområden kan utbudet av bostads-och hyresformer öka befintliga småhusbyggnader kompletterade med bostadshus. Idag har Uppsalas tätorter mestadels enskilda hus, i motsats till de relativt stora variationer som råder mellan stadsdelar i Uppala Stad. Ett större utbud av bostadsförsörjning kan öka blandningen av hushåll i stadsområden.
En ökad mix inom alla delar av Uppsala kommun kan stärka sammanhållningen bland invånarna. Det ökade utbudet av bostäder och det ökade utbudet av bostäder gör det lättare för dem som vill bo i en tätort men flytta till ett annat hus när livssituationen förändras. Eller för dem som vill flytta till en liten stad, oavsett om det är deras eget lilla hus eller att hyra, hyra eller annan bostadsform.
Hur ska naturmark användas?Folkomröstningsfrågan avgör inte var stadens expansion ska ske eller hur mycket utvecklingen ska minska. Men en minskning av byggandet i staden kan innebära att det totala kravet på mark för exploatering i staden minskar, och därför kan mer naturområden med höga naturvärden i hela staden bibehållas, behovet av att använda grönområden och frizoner inuti staden kan minska.
Om byggandet i staden minskar samtidigt som det ökar i stadsområden kan det finnas en risk att den totala driftmarken blir större, eftersom staden har en högre byggnadstäthet än stadsområden. Ett större behov av mark kan leda till en ökad risk för att mer naturmark och jordbruksmark kommer att användas och att kollagringen i mark och skog minskar. Hur påverkas klimatförhållandena?
Att bygga fler hus i stadsområden och färre i staden kan göras på ett sätt som fungerar för klimatförändringar. Det beror på hur utvecklingen genomförs och andra sociala förändringar som kommer och bör ske. Två skillnader kan särskiljas. Förmodligen allvarligare problem är att bygga med så liten klimatpåverkan som möjligt i stadsområden än i staden.
Strukturerna i stadsområdena idag gör det svårt att genomföra storskalig expansion, där stationslägen kan utnyttjas fullt ut. Det finns en högre sannolikhet att exploatering i tätorter kommer att leda till större krav på mark med ett stort antal småhus och radhus, och att den totala boarean blir större än i staden. Detta leder till en högre användning av energi och resurser, vilket i sin tur leder till en ökning av utsläppen av växthusgaser.
Fler bostäder i tätorter kommer sannolikt att innebära fler biltransporter och ökade klimatutsläpp, eftersom jobb och andra resmål oftast finns i staden. Övergången till förnybara bränslen innebär dock att klimatpåverkan kan minskas. Finns det fördelar eller problem med att göra utbyggnaden av fler hus i stadsområden? Det kan vara svårare att få utvecklare att investera i stadsområden på grund av marknadsförhållandena.
Hushållens vilja att betala är lägre för bostäder i stadsområden än i staden, men produktionskostnaderna är ungefär desamma. Det kan vara svårare att få tillgång till mark för nya byggnader, eftersom det inte finns så mycket kommunal mark i stadsområden.