Förvaltningsberättelse rkr


Bedömning och klassificering. För att avgöra vilka poster som ska ingå i resultat-och balansräkningar, hur de ska värderas och klassificeras, bör en bedömning göras av vad som är viktigt i förhållande till finansiella uppgifter för den aktuella perioden. Man bör komma ihåg att värdena i delårsrapporter i större utsträckning än i årsredovisningar kan baseras på uppskattningar och uppskattningar och en något lägre grad av noggrannhet än i årsredovisningen kan accepteras.

Samma redovisningsprinciper bör tillämpas i delårsrapporter som i årsredovisningar. När det sker en förändring i redovisningsprincipen bör den redovisningsprincip som kommer att tillämpas i den efterföljande årsredovisningen också tillämpas i delårsrapporterna. Beloppen i delårsrapporterna ska beräknas utifrån utvecklingen från räkenskapsårets början till delårsperiodens slut.

Rådet för kommunal redovisning vill med denna rekommendation tydliggöra förvaltningsberättelsens innehåll, vilka delar av årsredovisningen som utgör förvaltningsberättelse och vad som ska ingå i en sådan berättelse.

En förändring av redovisningsprincipen bör meddelas genom att dra tillbaka information om jämförelsen genom att tillämpa en ny redovisningsprincip, om en sådan omräkning måste göras i enlighet med definitionen av rkr tillgång, skuld, inkomst och värde för att vara en inkluderad post. i balansräkningen eller resultaträkningen. Därför bör periodiseringen ske i enlighet med samma principer som i årsredovisningen, och intäkter och kostnader som uppstår till följd av säsongsförändringar, konjunkturvariationer eller andra oregelbundna former under räkenskapsåret bör inte förväntas, dvs.

Även om bedömningen i både årsredovisningar och delårsrapporter ofta baseras på rimliga uppskattningar och uppskattningar, kräver arbetet med delårsrapporter vanligtvis att uppskattningar och uppskattningar används i större utsträckning än i årsredovisningen. Det antas att en del annan information som användaren av delårsrapporten har tillgång till är kommunens senaste årsredovisning.

Därför räcker det i delårsrapporten med en förklaring av händelser och transaktioner för att förstå resultatet av kommunens verksamhet och förändringar i dess ekonomiska situation sedan den senaste årsredovisningen. Information bör lämnas om händelser och transaktioner som är viktiga för att förstå utvecklingen under den aktuella rapporteringsperioden. Delårsrapporten bör åtminstone innehålla följande information:: ett uttalande om att delårsrapporten använde samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i den senaste årsredovisningen eller, om dessa principer eller metoder har ändrats, en beskrivning av förändringens art och effekten av förändringen.

Kommentarer som förklarar säsongsmässiga skillnader eller cykliska effekter som har påverkat verksamheten. Jämförelsens karaktär och storlek är rabatten och ovanliga poster samt påverkan på tillgångar, skulder, Eget kapital och resultat. Information om effekterna av ändrade uppskattningar och uppskattningar som rapporterats under föregående räkenskapsår, om ändringarna har en betydande inverkan på den aktuella rapporteringsperioden.

Förändringar i betydande ansvar i samband med detta inträffade efter början av budgetårets ikraftträdande och rekommendationerna om övergångsbestämmelser tillämpas till följd av den tidigare tillämpningen av budgetåret. Erfarenhet och överväganden Kommunbokföringslagen innehåller krav på att kommuner och landsting, minst en gång under räkenskapsåret, ska upprätta en särskild delårsbokslut för verksamheter från och med räkenskapsårets början.

En förenklad administrationsrapport bör åtminstone innehålla följande avsnitt: väsentliga händelser som inträffade under delårsperioden eller efter dess slut, men innan delårsrapporten installeras. Bedömning av kommunens ekonomiska situation. I de fall räkenskaperna har sammanställts bör en bedömning också göras i kommunkoncernens finansiella ställning.

I de fall där sammanställda konton inte utarbetas bör en rapport om ekonomin i kommunala företagsgrupper göras. Information om den förväntade utvecklingen i fråga om ekonomi och verksamhet som grundar sig på rådets mål. En rapport om hur den fullständiga prognosen är relaterad till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.

Bedömning av balansräkningskravet baserat på den fullständiga prognosen. Noter i delårsrapporten användes en delårsrapport. förändringseffekten; stora skillnader i när intäkter och kostnader uppstår under året, säsongsmässiga skillnader eller konjunktureffekter uppstår, vilket innebär att delårsperiodens resultat avviker väsentligt från årsprognosen. Till exempel intäkter och borttagning av helgdagar, semesterbetalningskostnader, evenemang, uppvärmningskostnader, snöröjningskostnader etc.; Mottagna, men ännu inte mottagna, rapporterade bidrag från den offentliga sektorn; jämförelsens Art och storlek-rabatten och ovanliga poster, liksom deras inverkan på tillgångar, skulder, Eget kapital och resultat; effekten av ändrade uppskattningar och uppskattningar rapporterade under föregående räkenskapsår, om de har en betydande inverkan på den aktuella rapporteringsperioden; Förändringar i betydande ansvarsområden relaterade till detta inträffade efter räkenskapsårets början.

Kommuner som ska sammanställa sammanställda räkenskaper i årsredovisningen, men som helst inte gör det i delårsrapporten, ska redovisa hur kommunens resultat och ställningstaganden påverkades av relationerna i kommunkoncernen. Ikraftträdande Denna rekommendation gäller från och med räkenskapsårets datum i enlighet med kapitel 13. Minst en rapport måste innehålla en period på minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.


  • förvaltningsberättelse rkr

  • Varje kommun ska bestämma hur många delrapporter som ska sammanställas. Enligt kapitel 11 ska delårsrapporten. I 12 kap. föreskrivs även i denna bestämmelse att revisorernas skriftliga bedömning skall lämnas till styrelsen innan delårsrapporten behandlas. I 13 kap. förarbetet konstaterar regeringen att delrapporten är ett viktigt vägledningsdokument som används av fullmäktige för uppföljning av ekonomi och verksamhet.

    Även om detta i första hand är ett internt styrdokument anser regeringen att det bör säkerställas att delårsrapporten har något grundläggande innehåll. Enligt regeringen bör den därför regleras i lag, som bör innehålla delar av delårsrapporten. Men med tanke på arbetsbelastningen, behovet av tidig information och kostnadsaspekter för kommunerna, enligt regeringen, bör för höga krav inte ställas i innehållet i delrapporten.

    Överväganden och motiveringar för ytterligare standardisering är nödvändiga med avseende på innehållet i delårsrapporter för att skapa förutsättningar för jämförbarhet och sann och rättvis redovisning. I den nuvarande rekommendationen anger RKR minimikravet för innehållet i en tillfällig rapport. I de fall en enskild kommun vill ha ytterligare information eller publicerar fullständiga bokslut i sin delårsrapport är rekommendationen därför inte en begränsning.

    Utöver lagens krav på resultaträkning, balansräkning och förenklad förvaltningsberättelse anser RKR att det är nödvändigt att lämna viss information i noten. En utförlig beskrivning av kommunens verksamhets-och investeringsverksamhet anses också ingå i delårsrapporten. Frågan om delrapporten ska innehålla grupper av grupper beaktas i förarbetet för att se stödet.

    Det finns faktiskt två viktiga utgångspunkter. Den ena innebär att delrapporten inte ska innebära en alltför omfattande arbetsbelastning för kommunerna. Den andra utgångspunkten är att se till att delårsrapporten har något grundläggande innehåll.

    Av 11 kap.

    Regeringen ansåg inte att något krav skulle införas i lagen om att delrapporten skulle innehålla grupper av grupper. Kommunerna kommer att fortsätta att själva besluta om de kommunala bolagen ska täcka delårsrapporten. Dessutom bör eventuellt behov av att utveckla delårsrapportens utformning och innehåll kontrolleras inom ramen för vad som är i god redovisningssed.

    RKR konstaterar att regeringen i förarbetet betonar vikten av att uppfylla mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning och utvärdering i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för hela kommunkoncernen, det vill säga kommunen och dess kommunala bolag A. Regeringen betonar också att delrapporten är ett viktigt vägledningsdokument som används av rådet för att övervaka finansiella och operativa mål.