Varför ska man rädda bina

Gifter, matbrist, förändrade landskap och klimatförändringar hotar våra vilda trädgårdsmästare. Detta kan få allvarliga konsekvenser för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Vi är helt beroende av det vitala arbetet hos bin och andra insekter. Ungefär en tredjedel av maten vi äter pollineras av dem. Lyckligtvis finns det lösningar.

Lantbrukare och djurhållare kan låta boskap beta på naturbetesmarker som då blir blomrika, plantera bivänliga växter in åkrarnas kantzoner, och naturligtvis minimera kemikalieanvändningen.

Du kan göra mycket enkla räddningsinsatser för bin. Som en del av en gräsmatta, bli en äng, Plantera bönblommor eller bygg en vild värd. Att köpa ekologiska produkter och undvika kemiska bekämpningsmedel är också en viktig insats. När vi är de många som förespråkar bin ökar vi trycket på politiker och företag att göra mer för att bidra till sidovärlden.

Dina räddningsinsatser bidrar till viktig forskning. Genom att rapportera om biräddningsarbetet bidrar du också till forskning om hur vi kan gynna biologisk mångfald. Vi skickar ängsfröfrön till alla som rapporterar om räddningsinsatsen-så länge lagret räcker. Tillsammans kan vi rädda bina! Fyra krav på politiker för att rädda bin, vi som individer gör många viktiga räddningsinsatser för bin och andra pollinatörer.

Men det räcker inte för att förändra utvecklingen. Politiska beslut spelar en avgörande roll för överlevnad av bin, fjärilar och andra insekter. Detta innebär att de minskar och att deras framtid är osäker. Pollinatorer är avgörande för vår miljö och livsmedelsproduktion. Vi riskerar att förlora en viktig gratis ekosystemtjänst om vi inte agerar för att skydda bin och humlor.

Varför är pollinatörer i Sverige hotade? Habitatförlust en av de viktigaste orsakerna till pollinatornedgång är förlusten av deras livsmiljö. Tack vare urbanisering, avskogning och modernt jordbruk försvinner livsmiljöer där våra pollinerare tidigare hittade blommor rika på nektar och pollen och där de kunde bygga sina bon. Kemiska bekämpningsmedel ett annat hot mot pollinerare är användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdar.

Dessa kemikalier kan vara giftiga för pollinerare och kan döda dem eller skada deras hälsa, vilket innebär att deras förmåga att pollinera blir allvarligt begränsad. De minskade livsmiljöerna för blomsterängar, naturliga betesmarker och naturliga skogar har minskat dramatiskt sedan sekelskiftet som ett resultat av modernt jordbruk och skogsbruk.

Idag finns bara 1 procent av ängarna och 10 procent av de naturliga betesmarkerna kvar. Ett uppskattat antal hotade skogsarter skördas varje år, och det finns brist på mat och platser för många pollinerare. Problemet späds ut genom användning av växtskyddsmedel och klimatförändringar. Hela pollinerande insektsarter riskerar att dö här i Sverige, och om pollinerarna fortsätter att minska hotas balansen i våra ekosystem.

Vi ser redan detta på många ställen runt om i världen. Föroreningar har ökat användningen av kemiska växtskyddsmedel, och andra industriella kemikalier påverkar pollinerare negativt, och de påverkas också av effekterna av klimatförändringar orsakade av fossila utsläpp, med förändringar i blomningstid och något förhöjda temperaturer. Otillräckligt skydd i motsats till vad många anser Sverige, sämre än många andra länder, skyddar vår värdefulla natur och vårt fantastiska djurliv.

I dagens takt når Sverige inte upp till nationella och internationella miljömål. Samtidigt har statens bevarandebudget för att återställa värdefulla naturprogram och åtgärder för hotade arter minskat kraftigt. Många bevarandeinsatser i Sverige har avbrutits eller förpassats till en osäker framtid. Den stora mångfalden bland Sveriges vilda bin är en grupp insekter med svenska arter.

Vid första anblicken kan de se väldigt lika ut i våra ögon, men sorten är stor. Hur det lever, vad de äter och var de bor. Först tänker många på honungsbiet, som faktiskt är en tambi. De lever i mänskliga bin, och i utbyte skördar vi deras honung. Honungsbin importeras ofta och arten är inte inhemsk. Honungsbin är sociala insekter som lever i samhällen med tusentals människor.

Det finns bara en drottning i bikupan, som lägger alla ägg. Män kallas drönare. Och sedan finns det ett stort antal arbetare, som alla är kvinnor, men det lägger aldrig ägg.

Arbetare utför olika uppgifter som att ta hand om larver och samla nektar. Gum, som är ett slags bi, är också sociala insekter. Alla andra biarter i Sverige är ensamma. Det betyder att de bor ensamma. De lägger ägg i skyddande håligheter, och larverna får kontrollera sig med en liten lunch av pollen, som larven kan äta. Om du någonsin har sett ett bee hotel, har du sett att öppningarna är möblerade?

Således bakom dagis, där ett nytt liv bildas. Många arter övervintrar här och kommer inte ut nästa sommar.Du behöver inte oroa dig för att fastna av vilda bin eftersom de är mycket fredliga och deras är mycket små.

Operation: Rädda bina är en satsning av Naturskyddsföreningen med målsättningen att öka kännedomen kring binas allvarliga situation och hotet mot den biologiska mångfalden.

Vilda bin har olika matvanor och bostäder. Till exempel har olika arter olika långa tungor. Blåblocksbiet tar med sig nektar från Blåklockorna, medan citronbiet söker efter mat bland körsbär och vilda morötter. Sanchanka bygger korridorer i sandjorden där de lägger sina ägg. Medan tapeter skapar bon med kronblad, och frimureriet använder skal eller hål för träd när de är väggar igen.

Ulbinen lägger ägg i plantans stjälkar, medan gökbina lägger ägg i andra binas bon. Det finns många specialister bland vilda bin som är beroende av en viss typ av blommaterial eller BOM.