Papper på trä


Under föreställningen spelade halm och annat gräs en viktig roll som råmaterial för papper. Först i slutet av talet blev träfibrer, cellulosa, de dominerande råvarorna. Miljontals ton textilpump och halm produceras fortfarande, främst i utvecklingsländer. Förutom massa innehåller papper ofta kemiska tillsatser, främst lim, vars uppgift är att avvisa vatten, T. produktion: Papperet tillverkas genom att behandla slipmassan mekaniskt i vatten och sedan sprida absorptionen av den utspädda fibern på väven, en ven genom vilken vatten kan rinna.

Den bildade fibermattan lossas från Viran, varefter den pressas och torkas. Produktionen sker i pappersmaskiner vid olika pappersbruk. Papperets egenskaper bestäms dels av det slag som används och dels av hur slipningen utfördes. Endast papper från växter kan bilda en tillräckligt stark struktur utan limadditiv.

Papper är ett tunt fibermaterial, som tillverkas genom avvattning av en suspension av växtfibrer på en nätduk, så kallad vira eller viraduk.

Det finns många användningsområden i papper, vilket återspeglas i skillnaderna i fiberkomposition och beredningsmetoder. Dessa faktorer bestämmer papperets optiska egenskaper, tryck, styrka och hållbarhet. Krav på T. kemisk massa, främst från omfattande. Blekt kemisk massa, både från barrträd och lövträ, går till fint papper, dvs korta fibrer från lövträet gör papperet mer enhetligt.

Tryckt papper är nu ofta pigmenterat, dvs. Efter att beläggningen torkar torkas papperet, vilket ger en glad yta som förbättrar färgtryckets kvalitet.


  • papper på trä

  • Den viktigaste mekaniska egenskapen hos kartong är styvhet, vilket i stor utsträckning beror på tjocklek. Följaktligen tillverkas kartong med det billigaste centrala skiktet, dvs. ett starkare ytskikt kommer vanligtvis från missfärgade massor. Kartongstrukturen ska vara sådan att den kan vikas utan att riva. Det mesta av det totala Återvunna papperet går till kartongfabriker. En lång fiber, kemisk massa införlivas ibland i tidningspapper som förstärkning.

    Tidningspapper, som är ett flytande papper för tryckta tidskrifter och veckotidningar, består huvudsakligen av mekanisk massa, men deltagandet av bearbetat återvunnet papper ökar. Tidningspapperet innehåller fyllmedel, t. det bästa kvalitetspapperet är belagt. LWC är lätt, täckt av övergripande kvalitet, som är utformad för stora utgåvor såväl som förskjutningar.

    Den största producenten av tidningsartiklar i Europa finns i Tyskland och Finland. Kraftpapper betydde ursprungligen starkt brunt papper tillverkat av en massa sulfatcellulosa. Det har blivit en viktig exportprodukt i form av omslagspapper, påsar och påsar, M. Moderna maskiner har pappersbanor med en bredd på upp till tio meter, och maskinlängderna blir omfattande.

    Beroende på mängden fiberkoncentration i suspensionen och mängden Mld per kvadratmeter tråd kan olika tjocklekar skapas på papper. Miljöpåverkan [Redigera av wikit-texten] pappersförbrukningen har ökat betydligt nuförtiden.

    Trä används till ved och virke men det går även att tillverka etanol av trä.

    Drygt hälften av papperet är tillverkat av massa av färskt trä och resten av återvunnet papper. Fast avfall kan till stor del förbrännas. Utsläpp av avloppsvatten inkluderar speciellt suspenderade ämnen som fibrer och fasta ämnen från beläggningsmätare, samt syreämnen som satt som COD eller BOD på relativt låga nivåer jämfört med massproduktionsstegen. Luftutsläpp beror helt på om ett pappersbruk integreras med massproduktion eller inte.

    Vid integrerad tillverkning är luftutsläpp vanligtvis förknippade med massproduktion, och pappersbruket får termisk ånga från massasidan. Vid tillverkning av icke-integrerade papper uppstår luftutsläpp, särskilt som rökgaser från ångpannor, och sedan beroende på vilket bränsle som används för pannan.