Hällristningar hästar

Snidningen är från ett tal före vår tid, Fvt. Bara det faktum att plattan är nästan vertikal möjliggör hög precision carving. Vanligtvis utfördes snidningarna på smickrande spisar som du kunde stå på och hugga. Men här måste snidningarna vara i båtarna. Då kan det inte vara äldre än talet före vår tid, för då var plattan under vatten. Men det ovanliga är att vi också har en gräns framåt.

- Om han var yngre än tal skulle gummit ha haft en stege eller plattform, och det verkar orimligt att de skulle ha skurit i en rak linje tre meter från marken, säger Andreas Thoreld. När snidningen var klar låg plattan på ön. När du springer är det nästan vitt. Tumörsniderierna från den tid då de höggs ut var höjdpunkten i stensnideriet, då både de flesta och de flesta av de vackra sniderierna uppstod.

Totalt är nio hästar graverade. Foto: Bohuslän Hällristning Dokumentationsstiftelse-snidningen fortsatte åtminstone runt Kristi födelse, men fartygen blev lättare. Under den unga bronsåldern, från vilken den härstammar, var stilen närmast barocken. Hjulets kors och hästen ansluten till den raka linjen kallades Sunvan, det vill säga den utrustning som tros ha rest genom himlen i prestationsvärlden.

På flera solbilar körs Hjulen på samma plan som hovarna, och då kan utrustningen istället representera en häst med två vagnar på sidan. I häll i Kalleby visas en heroisk produktion i Tanumshed.

På den högra delen av hällen finns en solhäst inhuggen, det är en av de vackraste hällristningar världsarvet kan erbjuda.

Tre personer är aktiva, två är helt klart män, och den tredje, som inte har en könsetikett, är förmodligen en kvinna. Denna tredje person utför det mest tekniskt svåra steget, nämligen att montera den sista Eken i hjulringen. De fyra år gamla vagnarna i ritningen av stenritningarna visas på flera olika punkter, oftast är det att hjulen visas från sidan, medan vagnarna visas uppifrån.

Det verkar också som om fyra kusiners perspektiv användes, det vill säga vagnarnas sidor avbildades inifrån när kusinen såg dem från sin kusin. Den speciella typen av vagn har inte spannmål. Det enda som visas är hjulen, hjulaxlarna, hjulen och vagnstocken. Det här är lågdrivna vagnar som har använts för mycket av tunga fordon, förmodligen när man rensar odlingsmarken fri från stora stenblock.

De kan också ha använts för att genomdriva de största blocken före Bronsåldergravarna. Många olika kulturer har gjort stenritningar, även kallade petroglyfer, med olika stilar och innehåll. I de nordiska länderna är det möjligt att skilja mellan jägarnas sniderier och bärarnas sniderier. De tidigaste ritningarna gjordes av stenåldersjägare, möjligen så tidigt som år f. Sniderier med jaktmotiv representerar målningar av olika jaktvariationer som Björn, ren, hjort och älg, där mänskliga figurer visas med olika jaktvapen som spjut och bågar.

I kustområden avbildas båtar, havsdjur, liksom fångsten de hade för fiske. Motiven är ibland gjorda med fantastisk realism, ibland mer symbolisk. Vissa djur är avbildade med inre organ: så-SALLED RÖNTGENSTIL. I djurmålningar kan det ha haft någon form av magisk betydelse, till exempel att få jakt på lycka, men det kan också vara ett uttryck för totemism, det vill säga uppfattningen av människor eller uppfattningen av stammar som tillhör vissa djur.

En tamhund hittades tidigt hos människan och avbildas ofta i jaktsammanhang med hjälp av en hund såväl som idag för att hitta sitt byte. Ett annat faktum är att hunden, genom korsning med olika raser, utvecklades med unika genetiska egenskaper, till skillnad från många andra djur och i de tidiga stadierna av människan, som blev hennes trofasta vän och partner. Således blev hunden en del av familjen och inkluderades därför som en naturlig del av ritningarna.

Andra motiv, till exempel i västra Norge, är geometriska eller kaotiska mönster, slingor och rena former som kan ha en transcendent.

Nedersta raden till vänster; man med hund, till höger; typiska hällristningsskepp med uppåtkrökta strävor i för och akter och "utriggare".

Människor som hade en särskild förståelse för den andliga världen kan ha gjort sådana bilder både som en hjälp och som en berättelse om andliga "resor". Inga jaktskärningar är kända i den sydligaste delen av Skandinavien. I sin tur finns det ett stort antal sniderier från jordbrukskulturen i bronsåldern. Trondheimområdet möter två traditioner på samma platta.

Bronsåldersmönster har ett antal dominerande symboler: fartyg, sulor och hjulkors, som är utbredda och mycket liknar södra Skandinavien. Andra motiv som människor, djur och vapen finns i vissa områden, särskilt i Bohuslän.