Terminen slutar den 14: e veckan och den sista föreläsningen äger rum. Finalen varar vanligtvis 2 veckor, och vintersemestern börjar omedelbart efter slutet av finalen. Vintersemester är en semester i två veckor, men varaktigheten kan vara längre, eftersom det också finns en vecka med val av kurser mellan pausen och föreläsningarna. Efter att kursen väljer en vecka börjar vårterminen i slutet av februari.
Samma 14-veckorsperiod äger rum denna termin och före finalen. Efter ytterligare två veckor av slutprovet börjar sommarlovet i början av juni. De flesta universitet följer denna modell, men vissa universitet börjar sin hösttermin senare än andra, i början av oktober, och förlänger läsåret till juli. Huvudrätterna är på hösten och våren. Fri sommar för det mesta.
Den officiella vinterpausen är två veckor, vilket faktiskt är längre. Lediga veckor innan slutproven. Vanligtvis en kompatibel Kalender med andra universitet. Det mesta av ditt år är planerat för dig! Varje universitet i Turkiet har en föreläsningsperiod på tre och en halv vecka per termin. Även om man tittar på en akademisk kalender får en student att tro att det är en packad kalender som kan vara överväldigande, kommer de att se att villkoren slutar med ett ögonblick.
Det finns två terminer under läsåret, och varje termin har en slutprovsperiod utanför föreläsningstiden. I det första steget diskuterar EU: s medlemsstater sina ekonomiska och budgetmässiga planer och enas om viktiga prioriteringar.
I den andra delen av cykeln, den så kallade "Nationella planeringsterminen", förväntas medlemsstaterna komma överens om nationell politik, särskilt nationella budgetar för det följande året. Europeiska kommissionen spelar en viktig roll i den europeiska planeringsterminen genom att utvärdera de budgetförslag som medlemsstaterna har lagt fram och ge dem vägledning.
Den första europeiska planeringsterminen inleddes i januari, då kommissionen offentliggjorde en årlig tillväxtöversikt och en gemensam sysselsättningsrapport. Senare terminer börjar i November, då den "nationella terminen" varar från juni till oktober. Jämfört med den tidigare samordningsramen möjliggör den europeiska planeringsterminen: mer regelbunden övervakning av mer samordnade åtgärder mot gemensamma problem med snabba insatser.
Utöver de officiella åtgärder som beskrivs nedan deltar Europeiska kommissionen i en regelbunden dialog med medlemsstaterna och berörda parter under hela året. Detta fastställer gemensamma sociala och ekonomiska prioriteringar och ger medlemsstaterna politisk vägledning för den kommande perioden. Höstpaketet innehåller vanligtvis: En årlig undersökning om hållbar tillväxt som beskriver de övergripande ekonomiska, sysselsättnings-och socialpolitiska prioriteringarna för Europeiska unionen under de kommande 12-18 månaderna, bedömd av Europeiska kommissionen; Yttranden om förslaget till budgetplaner för euromedlemsstaterna, som ger kommissionen en bedömning av hur medlemsstaternas budgetförslag för det kommande året överensstämmer med EU: s ekonomiska skatteregler.
Den innehåller omfattande kommunikation; Förslag till rekommendation från rådet för den ekonomiska politiken i det europeiska området, om politisk rådgivning till euromedlemsstaterna i frågor som påverkar euroområdets funktionssätt som helhet; Rapporten om förebyggande mekanismen syftar till att upptäcka, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser som hindrar en väl fungerande ekonomi i medlemsstaterna, ekonomiska och monetära unionen eller unionen som helhet; Övervakningsrapporter efter programmet som bedömer återbetalningspotentialen för medlemsstater som har gynnats av program för ekonomiskt stöd; ett förslag till en gemensam sysselsättningsrapport som analyserar viktiga sysselsättnings-och sociala utvecklingar i EU, tillsammans med politiska svar från nationella regeringar.
Rådet godkänner också, eventuellt med ändringar, rådets projektrekommendation för euroområdet. Rekommendationen överlämnas sedan till Europeiska rådet. Europeiska rådet stöder rådets förslag till rekommendation om euroområdets ekonomiska politik. På grundval av detta ger EU: s ledare allmän vägledning för de finanspolitiska strukturplaner på medellång sikt som skisserades i April.
Dessutom ger kommissionen vägledning om finanspolitiken som underlag för utarbetandet av dessa nationella planer. Europaparlamentet diskuterar också en årlig undersökning av hållbar tillväxt med möjlighet att publicera sitt eget initiativbetänkande.
Medlemsstaterna kommer att lämna in sina politiska planer för utvärdering i slutet av April, medlemsstaterna kommer att lämna in sina strukturplaner på medellång sikt eller relevanta årliga lägesrapporter till kommissionen för utvärdering. Dessa dokument beskriver en flerårig period av nettoutgifter som syftar till att minska den offentliga skulden eller hålla den på rimliga nivåer.Strukturplanerna beskriver också de reformer och offentliga investeringar som länderna avser att anta för att förbättra hållbarhet och tillväxt och tar itu med de viktigaste utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Planerna omfattar en period på minst fyra år, beroende på längden på den nationella lagstiftaren. När medlemsstaterna utarbetar politiska planer eller lägesrapporter förväntas de ta hänsyn till de riktlinjer som utfärdats som en del av de landsspecifika rekommendationerna, jfr.